Ni som följt min blogg Prins Leopold vet att vi haft problem med skoltaxi förut. Nu har det varit bra en lång period. Men nu är det igång igen.
Då Leopold inte mår bra, är stressad, orolig så kniper han. Han gör det även om han vill förmedla sig men inte får gehör.
Under en månads tid har vi haft en chaufför som klagat på att sonen kniper honom.
Jag har förklarat för honom att Leopold inte har något talat språk och uppenbarligen vill något. Jag har också sagt att vi som föräldrar inte är med i taxin och har därför ingen möjlighet att påverka vad som sker då.
Chauffören är irriterad i sin framtoning. Lite nedlåtande då jag berättade om hans handikapp.
Igår då Leopold kom hem efter korttidsvistelsen läste jag i kontaktboken att chauffören beklagat sig för personalen där. Att han inte längre vill vara ensam med min son i taxin.
Det väcker många olika känslor i mig.
Mest oro och ångest men också ilska.
Det är enbart denna chaufför som beklagat sig för oss. Leopold känner av hans irritation och vi vet inte om han blivit arg på honom då de varit ensamma i taxin.
Idag ska jag ringa ansvarig för skoltaxi.
Jag har problemlösningar. Minibuss istället för personbil (då kommer han inte åt chauffören) samt byte av chaufför då han uppenbarligen inte klarar av det.
Samtliga chaufförer har fått utbildning i att köra handikapptaxi med särskolans elever.
Vaknade i natt och kunde inte somna om. Måste fixa detta innan lovet då hans morgonchaufför inte kör honom. Älskade P som är så förstående och flexibel. Önskar att hon alltid körde.
Känner mig ledsen. Trött på att det aldrig tar slut med oförstående människor. Kampen pågår ständigt.

Trött kille på morgonen.